Brandtätning en avgörande del av byggnadens brandskydd

Brandtätning är en av de mest underskattade men viktigaste delarna i en byggnads brandskydd. När rör, kablar och ventilationskanaler passerar genom väggar och bjälklag skapas öppningar där brand, rök och giftiga gaser snabbt kan sprida sig. Med rätt brandtätning behåller konstruktionen sin brandklass, utrymningsvägar förblir användbara längre och skadorna på fastigheten kan begränsas betydligt. Trots detta hamnar arbetet ofta sent i projektet, pressat av tid och budget, vilket ökar risken för fel och brister.

En väl utförd tätning handlar inte bara om att fylla ett hål. Den ska vara dimensionerad, dokumenterad och monterad enligt regler, systemleverantörens anvisningar och den verkliga användningen av byggnaden. När det fungerar som avsett köper vi tid för utrymning, för räddningstjänst och för att rädda egendom.

Vad brandtätning är och varför den behövs

Brandtätning innebär att alla genomföringar och fogar i en brandcell tätas med brandklassade produkter så att konstruktionens förmåga att stå emot brand behålls. Det gäller till exempel:

– VVS-rör och värmestammar
– Elkablar, kabelstegar och kabelrör
– Ventilationskanaler
– Fogar i väggar, schakt och bjälklag

Syftet är tredelat:

1. Stoppa spridning av brand, rök och gaser mellan olika utrymmen.
2. Ge extra tid för utrymning och räddningsinsats.
3. Säkra fastighetens värde och uppfylla lagkrav.

Byggreglerna (BBR) ställer krav på att byggnader delas in i brandceller. Varje brandcell ska kunna stå emot brand under en viss tid, till exempel 30, 60 eller 120 minuter, beroende på verksamhet och byggnadstyp. Så fort ett rör eller en kabel går igenom en sådan vägg eller ett bjälklag försvagas brandmotståndet, om inte genomföringen är korrekt brandtätad.

I praktiken innebär det att varje genomföring ska:

– Ha rätt typ av material (exempelvis brandfogmassa, brandmanschett, brandtejp eller brandtätmassa)
– Vara testad och godkänd i enlighet med relevanta standarder
– Monteras enligt systemleverantörens anvisning, inte på känsla
– Dokumenteras så att framtida entreprenörer vet vad som sitter var

En vanlig fallgrop är att man blandar olika material och lösningar i samma schakt utan samordning. Enstaka tätningar kan vara korrekt utförda, men helheten saknar sammanhängande brandstrategi. Då riskerar man att brandskyddet sviktar där belastningen blir som störst: i kombinerade schakt för rör, el och ventilation.

Vanliga områden och praktiska utmaningar

Brandtätning återkommer i stort sett i varje byggprojekt, från små renoveringar till stora sjukhus, skolor och industrihallar. Några av de mest kritiska områdena är:

– Ventilation kanaler som passerar mellan brandceller behöver brandspjäll och rätt typ av tätning kring genomföringen. Felaktig tätning kan skapa läckage av heta brandgaser långt bort från själva branden.
– VVS och rör plaströr som smälter vid brand kräver lösningar som sväller och stänger öppningen, till exempel brandmanschetter. Metallrör kan behöva andra typer av system.
– Elinstallationer kabelgenomföringar är ofta många, trånga och ändras över tid. Här är en tydlig struktur och god dokumentation avgörande för att inte förlora kontrollen vid ombyggnad.
– Schakt, väggar och bjälklag i tekniska schakt samlas ofta flera installationer på liten yta. Brandtätningen måste då ta höjd för både rörelser, framtida kompletteringar och trånga arbetsutrymmen.

En särskild utmaning är arbeten i byggnader där verksamheten pågår. Att stänga av vatten, ventilation eller el påverkar både brukare och drift. Då krävs planering i etapper, tydlig tidsplan och hänsyn till känslig utrustning eller boendemiljöer. Brandtätning blir här inte bara en teknisk fråga, utan också en logistikfråga.

Även väder och fukt kan spela roll, särskilt vid takfötter, fasader och ouppvärmda utrymmen. Produkter som fungerar bra inomhus kan vara olämpliga i kalla eller utsatta lägen. För att lösningen ska hålla över tid måste både klimat, rörelser i konstruktionen och framtida underhåll tas med i beräkningen.

Så skapas en säker och hållbar brandtätning i praktiken

En robust brandtätning börjar långt innan någon öppnar en hink med fogmassa. Den kräver planering, val av rätt system och systematiskt genomförande. En effektiv arbetsgång kan beskrivas i några tydliga steg:

1. Inventering och planering
Gå igenom ritningar, installationsdragningar och brandcellsindelning. Identifiera alla genomföringar och avgör vilka brandklasser som gäller. Här avgörs också om det finns kombinationer av rör, kablar och kanaler som kräver särskilda lösningar.

2. Val av system och produkter
Välj godkända, testade system som passar byggnadens konstruktion och användning. En genomföring i betongbjälklag kan kräva en annan lösning än en i lättvägg. Installatörerna behöver tydliga anvisningar för varje typ av tätning.

3. Utförande på plats
Tätningarna ska utföras av personer som känner till både regelverk och produktsystem. Noggrannhet är avgörande: rengjorda ytor, rätt tjocklek och rätt dimensioner är lika viktiga som själva materialet.

4. Egenkontroll och dokumentation
Varje tätning bör dokumenteras med foto, produktuppgifter och placering. Egenkontroller skapar spårbarhet. Om någon ändrar en installation flera år senare går det att se vad som är gjort och hur det ska återställas.

5. Långsiktigt underhåll
Brandskydd är ingen engångsåtgärd. Vid varje ombyggnad eller ny kabeldragning över en brandcellsgräns måste tätningen ses över. En välordnad dokumentation underlättar detta enormt.

För fastighetsägare och projektörer betyder detta att brandtätning bör ses som en integrerad del av projekteringen, inte som ett slutsteg som någon löser när allt annat är klart. När ansvar, produkter och arbetsgång är tydliga minskar risken för brister som annars kan bli både kostsamma och farliga.

Många väljer därför att samarbeta med företag som är specialiserade på teknisk isolering och brandtätning, och som kan ta ansvar från planering till färdig dokumentation. Ett exempel på en sådan aktör är hansson & ekman isolerings ab, som via hanssonoekman.se erbjuder brandtätning av rör, kablar och kanaler i bland annat Stockholm, Uppsala och Gävle.